Vi reder ut vilka stöttepelare som benämningen liberalism vilar på. Då den politiska ideologin varierat beroende på tidsepok och geografisk plats har också innebörden av ordet förändrats över tid – men grundvärderingarna har alltid varit närvarande på ett eller annat sätt.
Kända tänkare som format liberalismen är David Hume, Adam Smith och Immanuel Kant.
Läs merPunkterna är den liberalistiska ideologins breda penseldrag och det finns såklart många strömningar inom liberalismen. En artikel i Tankesmedjan Tiden går igenom 4 typer av liberaler skriven med glimten i ögat och byggd på personliga erfarenheter. Artikeln är inget akademiskt innehåll som håller för vidare granskning men en humoristisk fingervisning (och visst finns det några träffsäkra poänger) som ger dig ett hum om de olika inriktningarna.
Socialliberalismen kännetecknas av att den innehåller en positiv frihetsdefinition vilket inte den klassiska liberalismen gör (där tas bara en negativ frihetsdefinition upp).
→ Negativ frihetsdefinition:
Frihet uppnås endast när det inte finns något förbud eller tvång. En individs frihet från auktoriteter leder till frihet.
→ Positiv frihetsdefinition:
Frihet att kunna uppnå sina egna mål, oavsett sina egna materiella begränsningar. En möjlighet att genomföra något önskvärt.
Även i ekonomisk åskådning skiljer sig socialliberalismen mot den traditionella liberalismen. Socialliberaler tycker att viss statlig inblandning i marknadsekonomin kan behövas för att fungera på bästa sätt, eller för att skydda de som har det svårast i samhället.
Liberalerna och Centerpartiet är de två renodlade socialliberala partierna i Sveriges riksdag. Läs mer om liberala partier på vår sida om liberala politiska partier.
Inriktningen står i kontrast till socialliberalismen och utgår från det klassiska liberala idéerna med rötter från 1600- och 1700-talet som poängterade rätten till liv, frihet och egendom.
Stat: Tvång. Ska endast omfatta polis, militär och rättsväsende för att upprätthålla individens rättigheter. En så kallad nattväktarstat.
Samhälle: Frivillig sammanslutning. Ombesörjs av medborgarna och inkluderar sjukvård, utbildning, infrastruktur och socialtjänst med mera.
Denna inriktning är en ekonomisk teori som utvecklades under upplysningstiden (1700-talet) av bland annat Adam Smith. Teorin lade grunden till industriella revolutionen och den fria marknaden under 1800-talet. Marknadsliberaler motsätter sig en aktiv offentlig socialpolitik.
Dessa avskaffanden skulle ersättas av att ekonomisk makt, och egendom, skulle kontrolleras av individer och företag. Företagen skulle endast ha offentlig inblandning i och med det juridiska ramverket.
Ronald Reagan (som var president i USA 1981–1989) och Margaret Thatcher (premiärminister i Storbritannien 1979–1990) drev en ekonomisk politik med starka influenser av marknadsliberalism.